Så kommer värmen, solen och de fina dagarna!!

Man kan hänga bort tjocka vinter jackor, gå barfota i skorna och njuta av värmen på balkonen. Ändra hudton från lätt alvedonvit till iaf beige... Jag blir ju aldrig super brun..... och badsäsongen!!!

Och så ser man hur man ser ut och då önskar man igen att det skulle vara lite kallare så man kan gömma sig under bylsiga tröjor och lippa visa hur man ser ut. Jag har börjat lägga på mig, jag hatar mig för det, inte mycke men för mycke iaf.... Jag skäms över mig själv och jag känner hur folk sneglar  ich fnissar och skrattar. "Hon fixade inte det där trotts op" ...... Nej, jag fixar inte.. jag mår dåligt, när jag mår dåligt isolerar jag mig, ju mer jag isolerar mig detso ensamare blir jag och min enda tröst och tidsfördriv blir att tugga... på allt och vad som helst..... Sen börjar det om... Även om jag fortfarande inte kan äte i samma mängd som innan så kan jag äta lite... och ofta... och ju mer onyttigt desto fetare blir man.... och ju sämre mår jag...Och nu är jag inte i en down period igen, jag SKÄMS FÖR MIG SJÄLV!!!      

Jag satt här om dag och började fundera på när jag faktiskt var glad sist.. när jag skrattade så där okontrollerat och bara spontant... jag vet inte, jag kan inte komma ihåg. Det finns inget längre som kan få mig att känna den där sprudlande känslan, Jag ler, man förväntar sig att man ska le och se glad ut så det gör jag... men inombord är jag inte glad. Jag vet nog inte hur man gör längre.....

Ekonomi.. eller brist på ekonomi, att hålla skenet uppe så man verkar normal, inte visa att man är skuldsatt över öronen bara för att undvika farbror kronofogden, så att ingen ska tro att man har lån, skulder för "Det kan man inte ha" då är man en dålig människa.

Att vi inte har skulder för att vi har överhandlat dyra saker vi bara vill ,ha utan att vi faktiskt varit tvungan att skuldsätta oss för att överleva..... för att hålla fogden från dörren för att vi varit utan inkomst i månader, det tänker man inte på. Men trycka ner nån för att man är en dålig männsika för att man har skulder det går bra.....

Sen värken... och jobbet som är det roligaste jag har just nu, de timmar som jag måste trycka unden värken och och verkligen på allvar låtsas som att den inte finns, det tar nästan all energi jag orkar uppbringa, jag är helt slut när jag kommer hem. Jag vill göra så mycke på kvällarna men jag orkar inte och lusten finns inte så jag kan motivera mig.

VA F*N ska jag göra, HUR kommer man vidare... Jag vet inte. Vår-Sommar-Höst-Vinter-H*vete