Att leva med ständig värk och smärta tar på kraftena. Det drar ner humöret och vissa dagar så kan jag inte ens stava till ordet tålamod. När värken och smärtan är som värst skulle jag helst bara vilja hugga av mig kroppsdel efter kroppsdel tills det är borta. Det går inte att förklara den smärta som kommer med värken, det går inte att få andra att förstå hur det verkligen känns, det där onda på insidan som inte syns på utsidan.

Jag försöker bita ihop, jag försöker hålla humöret uppe och leva livet, men det är inte så lätt alla gånger. Jag vet inte ens när jag soven hel natt sist.

Jag jobbar och står i,grejar och håller på hemma för att jag måste!  När kvällen kommer och jag kan sjunka ner i soffan så får jag nästan panik av all den smärta och värk som sköljer över mig, den som jag försökt ignorera och springa ifrån hela dagen, mer eller mindre lyckat.

Med detta vetskapen om att om några timmar ska jag upp igen, ny dag nya fighter.

jag har haft värk länge, diagnosen inte så långe. Tyvärr finns ingen bot mot fibromyalgi, man måste hitta egna sätt att överleva den som funkar för en själv, jag är inte där ännu. Vissa dagar fungerar bättre än andra, då tar man i och är duktigare än vanligt, det får man betala för. Inte bara en dag heller ibland många dagar. Dagar när man borde  vila och återhämta sig men som man inte kan för att livet finns där.. jobbet, hemmet, hockeyn, barn osv....

Så trött, så ont och så trött på att ha ont....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet inte vart jag ska, vart jag vill, vem jag är.... allt känns bara tomt. Ett stort svart hål som bar blir större. Som att jag inte längre har kontroll. Ilskan har gått över till likgiltighet, som att som inget betyder något längre... att jag ...

Höst.... Jag tror sommaren blir kortare för varje år, den ljusa tiden kommer och går innan man hinner blinka.... sjukt jobbigt. När mörkret och kylan kommer så förstärks mina mörka inre demoner och vardagen blir en enda lång kamp att hålla sig över...

Semester.... 4veckor alldeles ensam.... Ingen att fika med, ta ett glas vin med, umgås med.... F jobbar typ alla dagar. De jag sträcker ut handen mot har egna planer som jag inte passar in i och andra vill bara inte umgås med mig. Vi har me...

Sommar! Nu kommer den tiden på året jag älskar överallt annat men samtidigt den årstiden som ger mig mest ångest. Jag vill sola, bada vara ute.... Men som jag ser ut nu, tjock.... svullen.. inte fin... så vill jag inte visa mig för någon någonsta...

Dagarna,veckorna månaderna går... Inget händer. Den ena dagen är den andra lik. Jag sover lika lite som förut men alltid så trött att det känns som jag ska kunna somna stående. När jag väl har chansen att sova så går det inte. När jag väl somnar av...